
3-års dagar närmar sig. Tiden går så fort, men när jag tänker på Er stannar den upp.
Det är en del av verkligheten jag inte vill ta del av eller ens försöka förstå. Aldrig.
Den brännande smärtan i bröstet är ärret, det som påminner, det som lever kvar.
Och alla minnen. Drömmarna som håller er vid liv, som gör det lättare att förtränga det faktum som är egentligen.
Det är en del av verkligheten jag inte vill ta del av eller ens försöka förstå. Aldrig.
Den brännande smärtan i bröstet är ärret, det som påminner, det som lever kvar.
Och alla minnen. Drömmarna som håller er vid liv, som gör det lättare att förtränga det faktum som är egentligen.
Jag vill aldrig uppleva någonting liknande igen.
Då hoppas jag mer på att jag är den första.



