År 2011.

Vilket kanon år detta kommer att bli för mig! Först New York sen Älgeredskollektivet till hösten. Jag kommer utvecklas något så otroligt :)
Alla förväntningar och lyckorus som går genom min kropp titt som tätt nu om dagarna har gett mig ett lugn av tacksamhet. Jag kan inte förstå att detta händer just MIG, jag känner mig nästan utvald. Haha. Dramavånkan. Men det är sant, jag vill bara slå bort de dumma tankarna att jag inte "kommer palla, det kommer hända något hemskt," att jag ska få "sota" för detta. Jag kan inte bara inse att jag är "värd" detta, att jag faktiskt har varit en del av att dessa händelser kommer äga rum och just är till för mig. Att allt kommer att lösa sig. Jag får nästan lite dödsångest med för att jag blir rädd över att jag inte ska få uppleva New York, sommaren, och Älgered. Händelser som kommer att forma mig.

Jag kan inte fatta. Just nu är jag inne i en process känner jag, blandad med lycka, resfeber och som sagt, en gnutta dödsångest.

Idag ska jag på intervju med inför sommaren. Håll tummen för mig :)
Är konstigt nog inte särskilt nervös. Skönt :) Den känslan kanske inte får plats bland alla de andra :)

Juste, jag och Rahel kommer att bo i en lägenhet på 100 Kvm, med egen doorman och egen cleaning lady. Tvättsuga en trapp ner samt 20 minuters promenad till Central Park. Vi kommer bo 200 meter från kusten. I ett övre medelklass-område precis ovanför "Upper east side" (gossip girl ni vet). Vi bor i precis där det gränsas av till till Harlem. Känns som det kommer att passa oss som handen i handsken ;)
Sen kommer vi ju få sovsällskap med av mannen som äger lägenheter ett par nätter, samt tre till tjejer ett par nätter :) Men det är ju inga problem :)

Allt löser sig och allt har en mening.

Nej, nu ska jag platta ut risbusken :)

Ha en fin dag!