Vånk goes ljushårig, not.

Hem till Dea bar det av igår med en brun hårfärg, den jag hade innan och två slingförpackningar. Detta skulle gå skitbra inbillade vi oss.

Först i med den bruna färgen. Det vart inge vidare. Fortfarande ojämna partier all over hövve. Men inte lika illa som innan. Lite slingor på detta så blir det bra sa vi till varandra. En timme och tjugo minuter senare (och gula slingor) sköljde vi ur blekningen och två nävar hår. Ajdå. Det såg visst ut som skit. Så benen på ryggen till hemköp och deras tinywiny utbud av hårfärger. En less Vånk och en Tapper Dea bestämde oss för en mörk färg, nu får det vara nog.
Hem och färga, tappa två ordentliga tussar till i duschen.

Sitter nu här med mörkbrunt hår, och jag är faktiskt (illa tvungen?) att vara nöjd.

Jag langar upp två bilder! Ofixad i håret, vågar inte ens borsta det. Sjukt slitet, känns som svinto. En klippning på detta och inpackningar får mjuka upp det, får vi hoppas.

Det roligaste med detta var att Rahel, som egentligen skulle styra upp min frippa, ringde när jag var färdigslingad. Det hon hade på hjärtat var " jag ville bara ringa och se till att du inte färgade håret utan mig " ...... hehe. Undrar hur jag sett ut i hövve om jag inte varit så ivrig som jag var nu :) Måste öva på tålamodet.